Alrics Testamente

Från Lajv-Wiki

Världen - Världskarta

Läget är spänt i det Etridiska kejsardömet och framför allt vid den Tallbartanska provinsens östkust. Den Meridiska familjen Meride fortsätter med stor framgång sitt krig mot Tallbart och Kejsardömet. Den nionde legionen som är satt att försvara Tallbart har lidit svåra förluster och är på god väg att utplånas. Folket i Tallbart lider svårt pga av kriget och kritiska röster har hörts mot Kejsarinnan och hennes så kallade beskydd. Men i Tallbartianernas mörkaste stund har ett litet ljus tänts, Abedissan Elvira Eriksdotter har trätt fram för att försvara Tallbart. Genom att grunda en ny riddarordern som många Solriddare gått över till har hon skapat sig en viss militärmakt. Calixtus i sitt så kallade "Sanna" kejsardöme har hållit sig lugn en tid, dock vågar inte kejsarrinnan dra tillbaka sina legioner från dennes gränser. Rykten talar om att han samlar sina styrkor för en storoffensiv samtidigt som han har sänt ut många spioner i kejsardömet. Vad dessa söker för information i övrigt vad deras uppdrag är, är dolt i dunkel.

Lokalt

Då världen står i kaos växer samtidigt antagonismen mellan befolkningarna i de två byarna Lyseberga & Stormhalla. Lysebergarna är bland annat sura över att några legionärer bott i Stormhalla en längre tid och därför inte skyddat Lyseberga som tidigare. Detta har i gengäld bidragit till att det på senare tid bosatt sig en del löst i Lyseberga. Det viskas bland byborna om utsocknes som har försökt få med vanlig hederligt folk för att göra uppror mot överheten.

Baron Alrics testamente har efter mycket om och men återfunnits! I testamentet hade han utlyst en tävling mellan byarna om sex grenar och stor summa pengar till den byn som segrar. Enligt testamentet ska grenarna förkunnas först två dagar innan tävlingen. Vad som skall göras med pengarna får byborna besluta själva.

Abedissan Elvira Eriksdotter som i höstas bosatte sig i Lyseberga bor fortfarande kvar. De berättas fortfarande om kvinnan som en morgon sprang ut i nattlinnet skrikandes något om att Abdessian skulle ha ätit upp hennes make. Abedissans solriddare tog dock hand om tokan och förde tillbaka henne till huset. Efter detta var allt tyst och ingen har sett till paret som huserades hos Abedissan igen.

Då Tallbarts ekonomi blivit lidande under kriget har det uppstått en avvikelse i den Tallbartanska handeln. En del av de svartblod som Meridien skickade ner för att härja & plundra har mött stort motstånd och är nu trötta på att slåss. De har istället börjat idka handel med en del av befolkningen. Legionärerna tittar åt andra hållet men är inte nöjda. Många bybor ser på i avsky när deras granne köpslår med odjuren. I vilket fall så gynnas den Tallbartanska befolkningen. Svartbloden håller sig lugna och de får fler att handla med. Det berättas även om värdshus som släpper in bestarna i sina lokaler efter skymning.

Stormhalla 3 dagar innan lajvet

För några kvällar sedan kom den ytterst fattige och något efterblivne getahedern Enfald till Stormhallas värdshus. Då han allt som oftast blev portad i Lillbys värdshus brukade han söka sig till trakten för att tigga till sig dricka. Han gick rätt fram till bardisken och slog näven hårt i den och sade med sin facetröst: "Nu har jag pengar nu vill ja ha starkt!" Värdshusvärden något förvånad över getaherdens plötsliga rikedom serverade sin gäst. Under kvällen försökte värdshusevärlden luska ut var den nästan alltid panke getaherden från Lillby funnit sin rikedom och inte så få drev med honom. Men världshusvärlden fick inte höra så mycket fören hans nyrike vän blivit riktigt full. Herr Enfald sluddrade och hickade fram att han minsann funnit en riktigt stor säck med peng i skogen. Då han som bäst börjat fylla sina fickor kom det en ilsken man klädd i plåt och sparkade honom till marken. Kvällen fortsatte och herr Enfald blev fullare och fullare. När han var tillräckligt yr började han söka om än mer uppmärksamhet och förtäljde mer av historien. Vad värdshusbesökarna lyckades utröna var att penningsäcken antagligen bar den kejserliga stjärnan samt att han sett den bepansrade mannen bära den till en större kista som fler män i plåt höll på att laga och att de antagligen begav sig mot Stormhalla Lyseberga-trakten. Det allra sista tappre Enfald sa innan han slog pannan i bordet var "Draghe!".