Andra folkslag
Från Lajv-Wiki
Innehåll |
Fördomar mot andra folkslag
Förhållningssätt mot alver
De flesta människor har aldrig sett en alv men de som har det beskriver dem som otroligt vackra och med en elegans i skogen som aldrig tidigare setts. (De flesta har träffat folk från Duran, men dessa är ju inte ”riktiga” alver) Alver framställs som goda varelser och besjungs av mången bard. Alver sägs vara goda varelser som hjälper människor som gått vilse i alvskogen, men vem vet? De kan även vara onda. De kanske rövar bort barn? Inte för att jag känner någon som råkat ut för det men..? Det är viktigt att alverna behandlas med förundran, okunskap och kanske till och med misstänksamhet och respekt!
Förhållningsätt mot mörkalver
Möreralverna försvann från kontinenten för mycket länge sen. De omtalas som monster med betar och fladdermusvingar och ses av många som godnattsagor. De tros vara utdöda, trots detta vågar ingen sätta sin fot på den ö som säga vara deras hemvist. Handelshuset Korp menar dock att de i högsta grad fortfarande lever och frodas. Din karaktär har aldrig sett en mörkeralv och skulle aldrig känna igen en sådan. Om han nu inte stött på dem tidigare!
Förhållningssätt mot Svartfolk
Skulle någon av dessa raser ses under lajvet så skall skräckens kalla andedräkt falla över människorna och de skall än en gång ty sig till varandra och inte gå ut i natten. Kort sagt, vi vill inte höra: Orcherna kommer - Anfall!
Matarer
Ett nomadfolk som kan liknas vid den romantiska versionen av vår världs zigenare.
Barbarfolk
Det finns en hel del olika barbbarfolk utspidda utöver Etridien. De flesta lever i harmoni med resten av världen och är vänligt inställd till den lärde mannen.
Högländare
De eftertraktade Högländarna försvinner lika fort som de dök upp. Där de vistas blir folk rika eller totalt bestulna. Många har försökt hitta deras hemvist utan någon lycka.
Fjällvroker
Det talas en hel den om detta barbariska folk som sägs mörda och bränna byar.
Valdersvolk
Semariska hästfolket, Det
Detta alviska folk bebor Durans grönskande vidder och är väldigt hostilt inställda till de som inkräktar på deras mark. De är nomader. De drar fritt omkring med sina boskaps- och hästhjordar i grupper de själva väljer. De lever ofta i sina klaner men det är brukligt att de unga semarerna ger sig ut för att rida samman med andra ungdomar från de andra klanerna. Det är få som träffat eller känner till detta folk. De har sällan visat sig i den mer kända världen och de har lite eller ingen vetskap om människorna alls. Människorna har heller ingen större vetskap om dem. Semarerna bör inte förväxlas med sina Duranska grannar.
