Skuggspel

Från Lajv-Wiki

Etridien VII - Skuggspel

Prolog

Meridien har ockuperat kritiska positioner i hela Tallbart och huvudstaden Stillbacka är helt barrikaderad. Ingen kommer in eller ut ur staden och Konung Hampetera har ännu inte agerat. Detta betyder dock inte att krig har utbrutit. Kejsardömmet håller andan i väntan på att vad som ska hända.

Kejsardömmet kommer nu mötas med norra Meridien halvvägs mellan dessa två parter rent geografiskt. Även de andra handelshusen är inbjudna då det även ligger i deras intresse att Norra Meridien inte får sin vilja igenom. Agenter från Draken och den butinska underrättelsetjänsten är också på plats bland skuggorna.

Då ryktet om mötet redan spritt sig vida brett trots stora försök att hemlighålla det har mycket annat folk sökt sig till platsen i hopp om att söka lyckan på ett eller annat sett. Även skogarna tycks fyllas utav märkliga varelser och mörkare bestar. Något stort är sannerligen i rörelse.

Då mer än varannan person som nu mera syns till i Stormhalla samt Lysebergatraken är en främling vet inte invånarna riktigt vem man ska lita på. Därför regnar anklagelserna tätt och lagmännen har fullt upp med att gripa tjuvar, våldtäktsmän, suputer samt leta efter stråtrövare som också ha dragits till traktens aktivitet.

Meridien som är i indirekt kontroll över Stormhalla kan mer eller mindre göra vad de vill utan att någon lyfter ett finger,ingen vågar och Kejsardömmet låter dem hållas då de inte vill försvåra förhandlingarna.

Stämningstext

Torleif från Hjortkompaniet satt på ljugarbänken utanför den gamla Korpstugan i Lyseberga. Han bevittnade hur de släpade kärra på kärra med utrustning mot Hertiginnans läger precis vid andra sidan vägen. Han lade också märke till mängden soldater som tycktes ingå i följet. De var minst lika många som det fanns fingrar på hans händer och av uniformen att döma måste de tillhöra ett förband i närheten av Stillbacka. Så mycket var han säker på.
Hans tankar fortsatte att vandra och han funderade över hur det irriterade honom att sedan Tallbart blev förklarat en monarki och alla adelssläkter återinförts har det varit omöjligt att hålla koll på alla storpampar. Varför finns det så många som vill bestämma och styra, varför kan inte alla bara vara som honom? Enkel, rättvis och framför allt full av heder. Torleif fortsatte att fundera över situationen som Tallbart nu befinner sig i. Krig kanske inte vore något för honom, varför inte dra till Isvik där ölet flödar och lustfyllda kvinnor finns att hitta vid var gatuhörn? Mja, det skulle säkert vara underhållande ett tag men han kom fram till att han säkerligen skulle tröttna och sakna sina kamrater i Hjortkompaniet. Dessutom skulle det säkerligen inte klara sig en dag utan honom.

När Torleif satt och drömde sig bort i armrörelserna från kokerskan i Hertiginnans följe, då denne rörde i grytan för kvällens måltid, så la han märke till hur någon kryddade grytan med något extra då kocken var ockuperad på annat håll. Torleif tänkte inte så mycket mer på det och reste på sig. Det var dags att gå tillbaka till lägret och själv ta sig en bit mat, alla funderingar hade fått honom ruskigt hungrig. Då han endast var några steg bort från porten till Hjortkompaniets läger hörde han hur tumult utbröt i Hertiginnans läger.
Det visade sig snart att kokerskan hade avlidit utav förgiftning då hon provsmakat sig egen gryta. Torleif drog en djup suck. Detta skulle inte bli ett händelselöst stormöte, den saken var säker. Dessutom var han inte särskilt hungrig längre.

Epilog

Calixtus hade med Meridiens hjälp lyckats att dra uppmärksamheten till det tilltänkta mötet i Stormhalla. Under tiden detta pågick tog Calixtus kontroll över Butin samt Korp med hjälp av den 5:e och 11:e Legionen. Calixtus låter Meridien i gengäld förbli ett eget rike samt en allierad. De kvarvarande handelshusen, Firien, Tallbart och Duran förblir trogna Kejsarinnan.

Calixtus utnämner sig själv till kejsare över det nya riket.

Esil, huvudstaden påbörjade en utrensning av de Meridiska förrädarna kort efter att Calixtus flytt mot Korp.

Kejsarinnan genomsyrad av världsalltets ande och skapare genomskådade genast Calixtus. Kejsarinnan Lucrezia är alltså det sanna Kejsarväsendet.

Den 9:e Legionen på plats utanför Stillbacka slog tillbaka de Meridiska trupperna som vek sig då nyheten om att Calixtus plan gått i lås. Meridiska hyrsvärd i form av barbarer och svartblod fortsätter att välla in från de norra delarna av den Tallbartanska gränsen för att göra livet surt för dess invånare. Meridien tycks vara fast beslutna över att förklara Tallbarts östra udde Meridisk mark.

Den södra Meridiska ön står utan ledare och har inte agerat. Kejsardömet vet ännu inte vilken sida södra Meridien ställer sig på.

Den Butinska huvudstaden plågas av upplopp då det blir känt att Balgar den fete har gått i pakt med Calixtus. Upploppen kväses dock relativt fort med hjälp av den 5:e Legionen på plats i Butin. Butiner förklaras landförrädare tillsammans med Meridier i Etridien.